Diggit-släpp

Diggit-släpp

Den 11 december var det äntligen dags för media treorna att få släppa den 35e upplagan av Diggit.

Det var fullt ös och bjöds på fika, Amanda Steise höll ett tal och avslutade med att önska alla en god jul och ett gott nytt år innan konfettikanonerna avfyrades. 

Näst intill hela skolan var på plats för att kolla igenom tidningen och äta gott.

Diggitredaktionen är otroligt tacksam för all fin beröm de fått!

Öppet hus på Ållebergsgymnasiet

Öppet hus på Ållebergsgymnasiet

Onsdagen den 7 november var det Öppet hus på Ållebergsgymnasiet, det är till för alla nya elever som ska börja på skolan till hösten.

I entréhallen stod en från varje linje tillsammans med några elever och en lärare.

Ekonomi och handel fick visa alla sina UF- företag och stod i fiket men också i F-cafeterian.

På samhällsprogrammet hade vi varje halvtimme ett informationsmöte där en från varje linje och lärarna berättade om vad vi gör här.

Diggit tidningen hängde på väggen och prydde den fint. Några hade också gjort en vägg med olika medieproduktioner.

 

 

Text: Johanna Johansson 

Bild: Emilia Abrahamsson/SA16a

FN-dagen på Ållebergsgymnasiet

FN-dagen på Ållebergsgymnasiet

Varje år den 24 Oktober firar vi FN-dagen. I år är det 73 år sedan Förenta Nationerna (FN) bildades och detta ville vi givetvis på Ållebergsgymnasiet fira.

FN-dagen är en dag för att uppmärksamma och reflektera kring allt som FN gör i världen. Tillsammans skapar vi en bättre värld genom att varje dag arbeta för fred, utveckling och mänskliga rättigheter.

Det var en hel del elever och personal som stod i skolcafeterian för att ta del av firandet. Fokusen låg på skolkören och de FN-soldaterna Staffan Wiljergård och Henrik Franzén. Båda två jobbar i skolan, Staffan Liljegård som rektor och Henrik Franzen som elev coach med ett förfluten som FN-soldat.

FN:s arbetsområden utgörs av kort sagt allt som har att göra med fred och säkerhet, utveckling eller mänskliga rättigheter. Som FN soldat är man i ett land med krig för att dämpa konflikterna genom att hjälpa till men inte lägga sig i ’’krigandet’’.
Militärerna är där för att dämpa skadan resterande försöker kämpa för att bygga samhällen, de civila människorna jobbar med demokrati till ett rätt samhälle.

Henrik Franzén officer i 15 år och tjänstgjorde utomlands för FN i ca 1,5 år. Han var bland annat i Somalia år 1993 när landet var nära inbördeskrig och även i Balkan när det krigades där.

De erfarenheter man bär med sig från tiden man tjänstgjorde är väldig viktig och det utvidgar ens tankar. Staffan Wiljergård tyckte att det var en fantastisk insats att få ta del av att vara FN soldat och att det va värt den tiden.

Han berättar även att det fanns vissa stunder han kände sig rädd som när man hamnade i situationer som man ville bort ifrån men man måste vara kvar och tänka att man sökt sig dit frivilligt.

Henrik Franzén nämner även att kriget tar fram det bästa och sämsta hos människor. Det bästa är att faror väcker människor att hjälpas åt mer och det sämsta är att kriget kan vara ett sätt för sjuka människor att använda sina utryck till sina egna fördelar.

Henrik Franzén känner att han inte ångrar en enda sekund av det han varit med om. Henrik säger att det är en livserfarenhet många saker man sett och varit med om känns misslyckade men man känner ändå glädje för att man varit med om det.

Sunisa Seekuancha

Emilia Abrahamsson SA16a

Psykisk ohälsa ökar bland barn och ungdomar

Psykisk ohälsa ökar bland barn och ungdomar

I Sverige är psykisk ohälsa av olika slag det vanligaste hälsoproblemet. Mer än dubbelt så många lider av psykisk ohälsa idag än vad det var för 10 år sedan. Nästan 40% av Sveriges befolkningen lider av psykisk ohälsa och siffran ökar allt mer. Men vad beror detta på? Hur kommer det sig att en så stor del av Sveriges befolkning har drabbats? 

– Ökningen kan ha att göra med ungas livsvillkor, säger Peter Salmi på socialstyrelsen. (www.socialstyrelsen.se)

Psykisk ohälsa är ett växande problem i samhället framförallt bland barn och ungdomar. I Sverige är det 190 000 barn och ungdomar mellan 10-24 år lider av någon form av psykisk ohälsa. Det uppger Socialstyrelsen i en rapport. Rapport

Det finns olika typer av psykisk ohälsa. Den vanligaste typen av psykisk ohälsa är depression. Det andra är utmattningssyndrom och det tredje är socialfobi.

Alla människor kan drabbas av psykisk ohälsa och det finns flera orsaker till att människor drabbas av psykisk ohälsa. Orsaker som traumatisk händelse att man har råkat ut för en jobbig separation, övergrepp eller varit utsatt för våld eller mobbning.

Det finns tidiga signaler tecken på att en person har någon form av psykisk ohälsa och det kan vara att personen känner oro, ängslan, koncentrationssvårigheter, glömska och känner osäkerhet. Det finns även fysiska inslag som kan vara tecken på ohälsa: hjärtklappning, spända muskler, yrsel, trötthet och matsmältningsproblem.

Boel Gustafsson kurator på Ållebergsgymnasiet

Hur skulle du beskriva psykisk ohälsa?

-Man har inte kontroll över sin sinnesstämning, uppfattningsförmåga och man får dåligt samspel med människor runt omkring en.

Hur ska man som vän eller förälder agera om man misstänker att någon lider av psykisk ohälsa?

-Var inte rädd att fråga hur personen mår. Erbjud dig att följa med till t ex skolkuratorn eller skolsköterskan för att få hjälp och stöd.

-Döm inte personen för fort. Man vet inte vad dennes beteende kan bero på.

Hur arbetar ni mot psykisk ohälsa på Ållebergsgymnasiet?

-Enskilda elevers frånvaro lyfts tidigt av mentorer och/eller elevhälsan. Genom hälsosamtalen med skolsköterskan i åk1 fångas elever med negativ stress och psykisk ohälsa upp. Vecka 43 varje år har kommunen ihop med landstinget och gymnasiet en psykiatrivecka. Då erbjuds gratis föreläsningar om alla möjliga typer av psykisk ohälsa, tips och råd.

-Elever får också svara på en enkät om trivsel stress, kränkningar mm vare år. Därefter analyseras svaren och elevhälsan jobbar tillsammans med programarbetslagen för att åtgärda det som kommer fram.

-Det är en del av vardagsrutinerna att i klassrummen diskutera med eleverna om stress och arbetsbelastning. Framkommer oro för elevs hälsa/mående pratar mentor med eleven och tar eventuellt hjälp av elevhälsan.

-Skolkuratorena har i januari 2018, utarbetat ett ”bas” program med olika teman för varje årskurs på gymnasiet. Detta utifrån förebyggande och främjande insatser. Hälsa – såväl psykisk som fysisk – finns med återkommande i varje årskurs.

Kan man bli ”fri” från psykisk ohälsa och isåfall hur?

  • Ja man kan bli fri från mycket av psykisk ohälsa. Och mycket kan man få hjälp att lära sig leva med.

Hur? Be om hjälp , t ex hos skolkuratorn eller skolsköterskan. I vissa fall kan man behöva hjälp från sjukvården, kanske i form av terapi eller medicinering. Dessa kontakter kan vi i elevhälsan också hjälpa till med.

Hur kan man förebygga psykisk ohälsa?

-Våga prata mera om att psykisk ohälsa är vanligt och inget konstigt. Många drabbas någon gång i livet av den i lindrigare eller svårare form.

I övrigt se svar under frågan om hur vi på Ållebergsgymnasiet jobbar mot psykisk ohälsa.

 

Emilia Abrahamsson Sa16a

Afrika-värmen slog till mot hela Europa.

Afrika-värmen slog till mot hela Europa.

Under juli 2018 drabbades Gävleborgs län, Jämtlands län och Dalarnas län av stora och svårsläckta skogsbränder. Flera byar fick utrymmas i samband med bränderna. Temperaturen var hög och regnet obefintligt i stora delar av Sverige. Detta gjorde att brandrisken tidvis nådde rekordhöga nivåer på många håll. Ett stort antal myndigheter, räddningspersonal och frivilliga arbetade intensivt under flera veckor för att få bränderna under kontroll. Sverige tog även hjälp av internationella resurser i form av brandflyg, helikoptrar och markpersonal.

Men det var inte inte bara Sverige som drabbades hårt av hettan. Spanien och Portugal var länder som drabbades än hårdare. Staden Beja, två timmar sydost om Lissabon, brukar vara en av Portugals varmaste om somrarna. Men att temperaturen stiger upp till 47 grader är högst ovanlig.

– Denna hetta är extrem, även för Portugal och även för denna stad. Folket är svagt, sjukhusets akutmottagning är full av folk som inte klarat värmen, främst äldre som är svagare. Säger Rui Pinto, 43.

För sjuka och äldre är 47 graders värme förenat med livsfara.

– Dessa temperaturer är livsfarliga, människor kommer att dö, säger Pär Holmgren, naturskadespecialist och tidigare meteorolog.

Visst låg det något i det Pär Holmgren sa. Nu med facit i hand 2 månader efter värmeböljan finns det siffror på hur många som faktiskt dog. I Portugal var det två stycken som omkom varav en som var vägarbetare (53) och en som led av en sjukdom (42).

Grekland var ett av de länder som drabbades hårdast. Inte direkt av värmen men av värmen som drabbade bränderna. 91 personer har bekräftats döda i de värsta bränderna som drabbat Grekland på ett decennium.

Samtidigt har en politisk debatt startat om vem man ska skylla denna katastrof på.

Här är några av de dödligaste bränderna i Europa.

Portugal 2017

64 personer dör och 250 skadas i den dödligaste branden i Portugals historia, i juni 2017. Efter en värmebölja börjar det brinna i Leiriaregionen och branden rasar i fem dagar.

Ryssland 2015

I april 2015 börjar det brinna i regionen Chakassien i sydöstra Sibirien. Över 10000 kvadratkilometer brinner och 34 personer dör. Dessutom dödas hundratals kor och får.

Grekland 2007

Förödande skogsbränder orsakar 77 personers död, bland annat på ön Evia, nordöst om Aten.

Frankrike 1949

82 personer dör i vad som beskrivs som den värsta skogsbranden i Frankrikes historia. Offren var brandpersonal, frivilliga och soldater som kämpade mot en skogsbrand i Landesregionen 1949. När vinden plötsligt ändrade riktning hamnade de i ett inferno av eld.

Frågan många ställer sig nu är om denna hettan kommer fortsätta. Enligt forskarna kommer de kommande åren slå värmerekord gång på gång. Det är ännu svårt att säga om värmen kan kopplas till den ökade växthuseffekten. Men att det troligen kan ha en koppling.

Linn Andersson Sa16m