okt 24, 2018 | Okategoriserade
I Sverige är psykisk ohälsa av olika slag det vanligaste hälsoproblemet. Mer än dubbelt så många lider av psykisk ohälsa idag än vad det var för 10 år sedan. Nästan 40% av Sveriges befolkningen lider av psykisk ohälsa och siffran ökar allt mer. Men vad beror detta på? Hur kommer det sig att en så stor del av Sveriges befolkning har drabbats?
– Ökningen kan ha att göra med ungas livsvillkor, säger Peter Salmi på socialstyrelsen. (www.socialstyrelsen.se)
Psykisk ohälsa är ett växande problem i samhället framförallt bland barn och ungdomar. I Sverige är det 190 000 barn och ungdomar mellan 10-24 år lider av någon form av psykisk ohälsa. Det uppger Socialstyrelsen i en rapport. Rapport
Det finns olika typer av psykisk ohälsa. Den vanligaste typen av psykisk ohälsa är depression. Det andra är utmattningssyndrom och det tredje är socialfobi.
Alla människor kan drabbas av psykisk ohälsa och det finns flera orsaker till att människor drabbas av psykisk ohälsa. Orsaker som traumatisk händelse att man har råkat ut för en jobbig separation, övergrepp eller varit utsatt för våld eller mobbning.
Det finns tidiga signaler tecken på att en person har någon form av psykisk ohälsa och det kan vara att personen känner oro, ängslan, koncentrationssvårigheter, glömska och känner osäkerhet. Det finns även fysiska inslag som kan vara tecken på ohälsa: hjärtklappning, spända muskler, yrsel, trötthet och matsmältningsproblem.
Boel Gustafsson kurator på Ållebergsgymnasiet
Hur skulle du beskriva psykisk ohälsa?
-Man har inte kontroll över sin sinnesstämning, uppfattningsförmåga och man får dåligt samspel med människor runt omkring en.
Hur ska man som vän eller förälder agera om man misstänker att någon lider av psykisk ohälsa?
-Var inte rädd att fråga hur personen mår. Erbjud dig att följa med till t ex skolkuratorn eller skolsköterskan för att få hjälp och stöd.
-Döm inte personen för fort. Man vet inte vad dennes beteende kan bero på.
Hur arbetar ni mot psykisk ohälsa på Ållebergsgymnasiet?
-Enskilda elevers frånvaro lyfts tidigt av mentorer och/eller elevhälsan. Genom hälsosamtalen med skolsköterskan i åk1 fångas elever med negativ stress och psykisk ohälsa upp. Vecka 43 varje år har kommunen ihop med landstinget och gymnasiet en psykiatrivecka. Då erbjuds gratis föreläsningar om alla möjliga typer av psykisk ohälsa, tips och råd.
-Elever får också svara på en enkät om trivsel stress, kränkningar mm vare år. Därefter analyseras svaren och elevhälsan jobbar tillsammans med programarbetslagen för att åtgärda det som kommer fram.
-Det är en del av vardagsrutinerna att i klassrummen diskutera med eleverna om stress och arbetsbelastning. Framkommer oro för elevs hälsa/mående pratar mentor med eleven och tar eventuellt hjälp av elevhälsan.
-Skolkuratorena har i januari 2018, utarbetat ett ”bas” program med olika teman för varje årskurs på gymnasiet. Detta utifrån förebyggande och främjande insatser. Hälsa – såväl psykisk som fysisk – finns med återkommande i varje årskurs.
Kan man bli ”fri” från psykisk ohälsa och isåfall hur?
- Ja man kan bli fri från mycket av psykisk ohälsa. Och mycket kan man få hjälp att lära sig leva med.
Hur? Be om hjälp , t ex hos skolkuratorn eller skolsköterskan. I vissa fall kan man behöva hjälp från sjukvården, kanske i form av terapi eller medicinering. Dessa kontakter kan vi i elevhälsan också hjälpa till med.
Hur kan man förebygga psykisk ohälsa?
-Våga prata mera om att psykisk ohälsa är vanligt och inget konstigt. Många drabbas någon gång i livet av den i lindrigare eller svårare form.
I övrigt se svar under frågan om hur vi på Ållebergsgymnasiet jobbar mot psykisk ohälsa.
Emilia Abrahamsson Sa16a
okt 24, 2018 | Okategoriserade
Den 8 oktober åkte media klassen i tvåan ut till Baggekulla där vi hade i uppdrag att fotografera och filma material. Detta materialet ska vi sedan använda till ett projekt där vi ska skapa en logga, reklamfilm och broschyr till företaget som äger Baggekulla.
Klockan tolv tog vi bussen ut till baggekulla där vi fick information om vad som skulle göras. Sedan satte vi igång med fotograferandet och filmandet. Några i klassen fick även vara statister och rida medans resten av eleverna fotade och filmade ridningen. Efter några timmars fotande i regn bar vi av hem igen.
Vi tyckte att resan var en rolig upplevelse trots det dåliga vädret och vi fick även med oss nya erfarenheter hem. Nu är det bara dags att fullfölja vår uppgift med vårt material för att slutföra projektet.
SA17m
okt 24, 2018 | Okategoriserade
Eleverna i kursen bild och form har fått ett utmanande projekt av sin lärare Jenny Berggren. Vi i Diggit har fått chansen att få en inblick i hur det ser ut under en vanlig lektion.
Jenny berättar om projektet:
Det är ett måleri projekt, som vi testar olika valörer. Första steget är att eleverna skapar en bild utifrån egen inspiration, med olika valörer med blyertspenna. Nästa steg är att göra samma bild med akryl färg på canvas. Utmaningen är att de ska blanda rött, blått, gult och vitt för att skapa en svartvit bild med gråskala.
Jag blir imponerad av mina elevers förmågor. De tog verkligen tag i uppgiften och gjorde något fint av den.
Eleverna tyckte detta var en utmaning men samtidigt något kul och lärorikt. De visste inte att man kunde skapa en svartvit bild utan att använda svart färg direkt ur tuben.
Konstverken kommer finnas till allmän beskådan i glasskåpet i korridoren utanför fotostudion på andra våning.
okt 24, 2018 | Okategoriserade
Under juli 2018 drabbades Gävleborgs län, Jämtlands län och Dalarnas län av stora och svårsläckta skogsbränder. Flera byar fick utrymmas i samband med bränderna. Temperaturen var hög och regnet obefintligt i stora delar av Sverige. Detta gjorde att brandrisken tidvis nådde rekordhöga nivåer på många håll. Ett stort antal myndigheter, räddningspersonal och frivilliga arbetade intensivt under flera veckor för att få bränderna under kontroll. Sverige tog även hjälp av internationella resurser i form av brandflyg, helikoptrar och markpersonal.
Men det var inte inte bara Sverige som drabbades hårt av hettan. Spanien och Portugal var länder som drabbades än hårdare. Staden Beja, två timmar sydost om Lissabon, brukar vara en av Portugals varmaste om somrarna. Men att temperaturen stiger upp till 47 grader är högst ovanlig.
– Denna hetta är extrem, även för Portugal och även för denna stad. Folket är svagt, sjukhusets akutmottagning är full av folk som inte klarat värmen, främst äldre som är svagare. Säger Rui Pinto, 43.
För sjuka och äldre är 47 graders värme förenat med livsfara.
– Dessa temperaturer är livsfarliga, människor kommer att dö, säger Pär Holmgren, naturskadespecialist och tidigare meteorolog.
Visst låg det något i det Pär Holmgren sa. Nu med facit i hand 2 månader efter värmeböljan finns det siffror på hur många som faktiskt dog. I Portugal var det två stycken som omkom varav en som var vägarbetare (53) och en som led av en sjukdom (42).
Grekland var ett av de länder som drabbades hårdast. Inte direkt av värmen men av värmen som drabbade bränderna. 91 personer har bekräftats döda i de värsta bränderna som drabbat Grekland på ett decennium.
Samtidigt har en politisk debatt startat om vem man ska skylla denna katastrof på.
Här är några av de dödligaste bränderna i Europa.
Portugal 2017
64 personer dör och 250 skadas i den dödligaste branden i Portugals historia, i juni 2017. Efter en värmebölja börjar det brinna i Leiriaregionen och branden rasar i fem dagar.
Ryssland 2015
I april 2015 börjar det brinna i regionen Chakassien i sydöstra Sibirien. Över 10000 kvadratkilometer brinner och 34 personer dör. Dessutom dödas hundratals kor och får.
Grekland 2007
Förödande skogsbränder orsakar 77 personers död, bland annat på ön Evia, nordöst om Aten.
Frankrike 1949
82 personer dör i vad som beskrivs som den värsta skogsbranden i Frankrikes historia. Offren var brandpersonal, frivilliga och soldater som kämpade mot en skogsbrand i Landesregionen 1949. När vinden plötsligt ändrade riktning hamnade de i ett inferno av eld.
Frågan många ställer sig nu är om denna hettan kommer fortsätta. Enligt forskarna kommer de kommande åren slå värmerekord gång på gång. Det är ännu svårt att säga om värmen kan kopplas till den ökade växthuseffekten. Men att det troligen kan ha en koppling.
Linn Andersson Sa16m
okt 24, 2018 | Okategoriserade
Framför oss sitter nu Lucas frölin, han är 18 år och kommer från floby. Lucas går sista året här på Ållebergsgymnasiet och trivs väldigt bra på skolan. Matte, siffror och ekonomi är det Lucas intresseras av i inom skolvärlden och därför föll hans val till gymnasiet inte helt oväntat på ekonomi programmet. Men även om ekonomi och siffror tilltalar han endel så är det inte det som han vill jobba med i framtiden, Lucas stora passion är nämligen fotbollen. Att arbeta som fotbollsproffs har alltid varit en dröm för Lucas och det närmade sig när han tog steget till Skövde AIK och skrev sitt första proffskontrakt.
Lucas tränar nu ungefär fyra gånger i veckan och spelar dessutom en match, detta innebär dels pendling till Skövde minst fyra gånger i veckan men också långa resor till bortamatcherna. Även om Lucas lägger väldigt mycket tid på fotbollen känner han att tiden till skolan och kompisar ändå räcker till.
